Det finns ju måsten. Vill har en fin trädgård, städat hus, ren tvättstuga, putsade fönster, målade vindskivor, ordning i garage, fixad källare, dammfri garderob, ja en hel massa mer. Men just nu känner jag att tiden verkligen inte finns för allt det där. Jag tycker att jag springer med dammsugaren eller damtrasan eller vissna blommor, HELA tiden. Det är en enda stor karusell, runt, runt.... Samtidigt som jag vill vara så mycket som möjligt med våra barn, det bästa av alla världar. De är ju egentligen mina allra mesta och underbara måsten.... 

Tycker innerst inne att jag prioriterar helt fel ibland....

Det är väl lite av samhällets ideal idag med. Man ska vara perfekt, helt enkelt! Snyggt hem, perfekt gräsmatta, smal midja, tid för spa-besök, snygga naglar, bullbak med barnen.....

Ibland tvivlar jag! Varför skaffar man hus precis när man har de mest kaotiska åren i sitt liv?

Svaret är ju att det är en otrolig lyx att få ge sina barn en uppväxt i ett barnfyllt villaområde, möjligheten att kunna springa ut genom altandörren och över till närmsta kompis.

Och vad är egentligen viktigast?

Jo, familjen....

Men hade jag veta detta när vi köpte huset hade jag kanske köpt ett sprillans nytt med färdig tomt....

Lätt att vara efterklok men jag är inte det minsta missnöjd, trots allt klagande ovanför.

Vissa dagar blir det bara för mycket, så är det väl för alla.....

I fredags sov vi över hos farmor och farfar och morgonen därpå bjöd de oss på god hotellfrukost. Mycket gott och ett hjärtligt tack!

Lördagskvällen bjöds på middag med goa vännerna Tomas och Pernilla med barn. Vi åt, drack och spelade spel och tjattrade en massa strunt. Alva vaknade klockan sex och tröttheten var förlamande. De andra sov till åtta och då fick jag krypa ner i mysiga sängen och sova......till halv elva!

Idag har vi babysimmat med Alva. Elin följde med och var lite avundsjuk ett tag men det är faktiskt bara nyttigt att se att man inte kan få allt hela tiden.

Kram

Jag tänkte att nu ska man vara lite ambitiös. Tog fram sågen, sekatören, handskarna och musklerna. Sågade bort den fula syrénen och hade just kommit halvvägs genom rosenbusken då grannen kom hem.

"Tar du bort vår buske, sa grannen"

"Va, sa jag. Det är väl våra rosenbuskar?"

Nä, tydligen så var det grannens och jag som trodde att de pikat oss för de risiga buskarna som om de ville att vi skulle ta bort dem men icke.

De blev ju inte arga men så jag skämdes, skämdes och skämdes. Tror jag bad om ursäkt hundra gånger.

Som tur är så växer de där buskarna bokstavligt talat som ogräs men det ursäktar ju inte klantigheten.

Alva och jag tog en promenad i morse och intog öppna förskolan i Hackefors. Mycket trevlig stund, fick jag och Alva. Annars är det ju mest hon som får hänga på.

Imorgon åker vi till simhallen och sen till farmor och farfar för myskväll.

Kramis

Dagens :-): mysig mamma-alva-dag

Dagens :-(: stackars granne som med nöd och näppe undgick grannens röjarstund

Idag var vi på 8-månaderskontroll med lilla Alvis. Nu väger hon 8405 g och är 67,5 cm lång. Ännu en gång tyckte BVC-sköterskan att vi skulle komma på en extrakoll för huvudet. Fontanellen är lite liten och hon vill bara kolla, jag citerar, "så att utvecklingen är sprakande". Hon verkar inte det minsta bekymrad men vill gärna kolla ändå. Visst, det är ju bara bra att vara för försiktig men å andra sidan så är den där gnagande lilla oron inte speciellt rolig. Det finns ju alltid där i bakgrunden.

Nåja, Alva verkar må prima och det är ju det viktigaste.

Elin klädde upp sig fint inför Majas 3-årskalas. Alla Vårlöken-kompisarna var där och de åt massor av smaskiga saker. Till och med en godispåse fick de med sig hem, en tisdag. Lyckan var stor....

Alva och jag tog vägen förbi mormor och åt en god lunch efter BVC-besöket. Efter Vårlöken gick Elin över till Maja för lek. De sprang mellan husen. Så mysigt att ha en kompis så nära...

Kram på er....

Dagens :-): fina hösten

Dagens :-(: gnagande oro....

Igår insåg jag att hösten kommit till Östergötland. Några gula löv på fina björkar lystes upp framför mig i Valla. Då insåg jag att det faktiskt finns en längtan efter hösten. Fina, kalla dagar med en fantastisk natur som gör sig redo för vintern. Man får lov att krypa in i sitt ide, tända ljus och bara gosa. Efter en social sommar behöver man lite lugn och ro och bara låta mustiga grytor puttra på spisen. Nu ska jag bunkra upp med många härliga ljus.....

I fredags var planerna att vi skulle på tacomiddag hos mamma och pappa och sedan sova över där. Det blev tacos men sen inget mer. Mamma blev så snurrig och konstig att vi trodde att det var någon influensa på gång så vi flydde faktiskt fältet.....förlåt för den snabba reträtten men man blir ju lite för försiktig när man har småttingar..... Tack för den trevliga och goda matstunden, i alla fall....

Vi åkte hem, hade fredagsmys i soffan, nattade Alva och sedan gick vi alla tre och lade oss i vår säng och somnade som små grisar...samtidigt!

Igår fick Elin sin första cirkusupplevelse och det var med mormor och morfar. Hon gick dit i sin tuffa skinnpaj och tyckte det var spännande när clownerna ramlade och fick vatten över sig. Samtidigt var vi på babysim, Alva somnade snabbt efter det och vi fick en ovanligt lugn eftermiddag hos farmor och farfar. Vi bara satt.....och pratade och läste tidning och såg på tv. Det händer.....aldrig!

Ha, men så skönt det var..... Tack, det var supertrevligt!

Idag bär det av till Hackeforsgården, både på för- och eftermiddag. Kul tyckte Elin!

Kram på er.

Vi åkte bussen tidigt på morgonen. Självklart var tåget försenat, en hel timme. SJ....... Men vi tog en kaffe, majskrokar och en festis och så försvann den timmen. Stockholm bjöd på strålande brittsommarvärlme, Gröna Lund, Mora Träsk, Skansen, ponnyridning, napplämning, STOR pizza i hotellsängen och många turer i tunnelbanan. 

På Skansen träffade vi en gammal Myranbekant sen Elins tid där. Vi bor båda i samma område, har barn i samma ålder men har inte träffats sen sent 2006 och så träffas man på Skansen. Lustigt.....     

Ikväll kommer Anna, Rille och barnen på besök. Det blir fiskgryta med ris och blåbärspaj.

Nu vaknar Alva, dags för lunch.

Kram på er.

Idag har livet spelat mig ett spratt. Mycket satte sig på sin spetts och jag funderade på att allt kan verkligen förändras så fort, om det går riktigt illa...och det kunde det ha gjort idag.

Elin hoppade från en stensoffa rakt mot mig då jag inte var beredd att ta henne. Hon slog emot min axel, ramlade ner på backen och slog huvudet i stenplattorna. Som tur var så tog rumpan mot värsta stöten men huvudet fick sig en rejäl smäll. Elin blev självklart rädd och grät men repade sig snabbt och blev som vanligt igen. Men ringde sjukvårdsrådgivningen och fick rådet att vara extra vaksam det närmsta dygnet, väcka henne med jämna mellanrum i natt och meddela Sivan i morgon om vad som hänt. Usch, jag fasar verkligen för natten. Än kan jag inte slappna av. Bulan är stor men hon är i alla fall sitt gamla vanliga Elin och det känns skönt.

Innan allt det tråkiga hade vi en mysig stund på bibblan med sagostund, lek med dinosaruier och en fika. Sagostund blir det nog varje onsdag hädanefter.

Imorgon börjar mulle hos Sivan, sen blir det packning inför vår lilla myshelg i Stockholm och plattsättningen och asfalteringen blir så gott som klar.

Kram

Dagens :-): sagostunden

Dagens :-(: Elins bula....

Igår morse var det lent, igår kväll var det lite vasst.

Nu är det tand på gång!

Inte undra på att Alva lite gnällig, sovit oroligt och dreglat lite mer än vanligt.

Helgen bjöd på handling, Barnens dag på stan för Elin, sova-över-besök av farmor och farfar, blåbärsplockning och kräft- och lasagnenkalas med mormor och morfar. Vi hade ju ambitionen att måla vindskiva, klippa gräsmatta, klippa häck....ja, både det ena och det andra. Men vi hade trevligt istället och jag drack VIN. Så gott och jag blev allt lite snurr...

På fredag tar vi tåget till Stockholm och ska mysa massor. Det blir Mora Träsk på Grönan och förmodligen Skansen. Sen ska vi köpa pizza och äta den i sängen på hotelrummet.

Kram på er.

Idag har jag slagit till på nya glasögon, dyrt men otroligt välbehövligt och på tiden. Det roliga är att synen har blivit bättre!!!!

Hur är det fatt?

Men tydligen så är det ett rätt vanligt fenomen då man är ledig från sitt jobb, speciellt då man sitter mycket vid datorn och det kan man ju lungt säga att jag gör.

Här ska det läggas fina plattor.

Här ska det asfalteras.

Och så här fin blev trappen.

Idag har grävskopekillarna fortsatt att gräva bort allt fult från vår framsida. Imorgon hoppas jag att vi kan inhandla fina stenplattor som vi snart kan börja lägga och sen kommer asfalten. Till och med nu när allt ogräs, sand och diverse ojämnheter är borta så ser det tusenfalt bättre ut än tidigare.

Skönt!

Den här synen förekommer inte längre....

Elin är så otroligt duktig med nappslutandet. Några enstaka ord om nappen har bara kommit ett par gånger den senaste veckan och det glöms bort lika snabb. Man måste ju förstå att det är ett beroende som ska bort. Nappen har ju funnits ända sedan hon var en månad gammal.

Till och med nu när jag plockat fram hennes nappar till Alva så säger hon ingenting.

Hur är det möjligt???

Hon är en superhjälte, vår skrutt!

En mysunge till...

Lik pappa men söt ändå, eller vad är det man säger? :-)

God kväll på er!