Igår morse var det lent, igår kväll var det lite vasst.

Nu är det tand på gång!

Inte undra på att Alva lite gnällig, sovit oroligt och dreglat lite mer än vanligt.

Helgen bjöd på handling, Barnens dag på stan för Elin, sova-över-besök av farmor och farfar, blåbärsplockning och kräft- och lasagnenkalas med mormor och morfar. Vi hade ju ambitionen att måla vindskiva, klippa gräsmatta, klippa häck....ja, både det ena och det andra. Men vi hade trevligt istället och jag drack VIN. Så gott och jag blev allt lite snurr...

På fredag tar vi tåget till Stockholm och ska mysa massor. Det blir Mora Träsk på Grönan och förmodligen Skansen. Sen ska vi köpa pizza och äta den i sängen på hotelrummet.

Kram på er.

Idag har jag slagit till på nya glasögon, dyrt men otroligt välbehövligt och på tiden. Det roliga är att synen har blivit bättre!!!!

Hur är det fatt?

Men tydligen så är det ett rätt vanligt fenomen då man är ledig från sitt jobb, speciellt då man sitter mycket vid datorn och det kan man ju lungt säga att jag gör.

Här ska det läggas fina plattor.

Här ska det asfalteras.

Och så här fin blev trappen.

Idag har grävskopekillarna fortsatt att gräva bort allt fult från vår framsida. Imorgon hoppas jag att vi kan inhandla fina stenplattor som vi snart kan börja lägga och sen kommer asfalten. Till och med nu när allt ogräs, sand och diverse ojämnheter är borta så ser det tusenfalt bättre ut än tidigare.

Skönt!

Den här synen förekommer inte längre....

Elin är så otroligt duktig med nappslutandet. Några enstaka ord om nappen har bara kommit ett par gånger den senaste veckan och det glöms bort lika snabb. Man måste ju förstå att det är ett beroende som ska bort. Nappen har ju funnits ända sedan hon var en månad gammal.

Till och med nu när jag plockat fram hennes nappar till Alva så säger hon ingenting.

Hur är det möjligt???

Hon är en superhjälte, vår skrutt!

En mysunge till...

Lik pappa men söt ändå, eller vad är det man säger? :-)

God kväll på er!

Igår stressade vi iväg, efter det att Mathias och pappa byggt färdigt fina trappen, till Busfabriken och babysim. Elin fick busa medans Alva fick simma. Och vad hon "simmade"!!! Hon fullkomligt älskar vatten men så trött hon blev. Vi gick upp efter 20 minuter så det skulle bli en positiv upplevelse och inte förknippas med gråt och trötthet. Nästa söndag är det dags igen...

Sen ett år tillbaka så har Elin härliga mollusker på sin lilla kropp. Det är många och det sprider sig som ogräs. När det ska försvinna blir det röda och en del blir infekterade och kliar. Tycker så synd om min lilla skrutt men hon har vant sig och tror nog att det ska klia och vara lite konstigt på kroppen.

Vi var på det där extrabesöket på BVC häromdagen och allt så fint ut med huvudet. Det kändes skönt. Alva har, på 1,5 månader, gått upp 1 kg! Så nu väger hon 8080 g, precis lika mycket som Elin vägde när hon var tio månader och Alva är sju månader. Snacka om att de är olika.

Det där mamma-bebis-bandet håller på att tänjas ut litegrann. Jag ammar väldigt lite nu. Igår kväll fick jag lite ångest över det. Så därför satt jag lite längre än vanligt med henne i famnen där i mörkret efter nattningen. Hon blir ju så stor och det går så snabbt samtidigt är det ju så härligt och se alla framsteg hon gör.

Men var tog det där lilla, lilla trekiloknytet vägen?

Nu säger hon ma-ma-ma också och tror nog att hon säger lampan eftersom hon tittar på lampan när hon säger så! Mojs-mojs-unge...

Nu på morgonen skulle jag precis packa in alla i bilen och åka till Myran. Då hade Alva somnat på sitt täcke i köket så nu väntar vi på att hon ska vakna så vi kan åka och leka lite. Elin är superduktig och tog nederlaget som en stor tjej, trots att vi missar skojiga sångstunden.

Kram på er

Ikväll somnade vår stora, lilla prinsessa utan napp, medvetet. Och det kröp i kroppen på henne men inga problem. Hon somnde lika fort som vanligt och nu håller vi tummarna för att nästkommande nätter går lika bra. Moroten är ett busfabrikenbesök på fredag och Kolmården lite längre fram så vi kan lämna napparna till Lille skutt.

Under vårt Lisebergsbesök ville ju inte regnet hålla sig borta och använda paraply funkar inte riktigt så bra. Efter många om och men och sneda blickar på alla som använde regnponcho så tog han, Mathias, på sig en Lisebergsponcho. Det ögonblicket kunde jag inte låta bli att föreviga....

Alvis börjar bli stor, nu sitter hon så stadigt och idag började hon dra sig med fötterna och tog sig faktiskt runt ett trekvarts varv. På torsdag ska vi på den där extra kontrollen och jag bara undrar hur yr hon, BVC-tanten, kommer att vara denna gång.... Återstår att se.

Vi bygger trapp, eller rättare sagt Mathias och pappa bygger trapp. Jag sköter markservicen med mat och dricka. Tittar nyfiket och önskar att jag kunde lite mer. Den blir så satans snygg. Vi tackar allra ödmjukast för all hjälp, pappa!

Sen blir det ju inte sämre av att det kommer asfalt och plattor där om några veckor.

Imorgon blir det Sivan och Trädgårdsföreningens lekpark med Anna, Nils och Elsa. Ska bli trevligt!

Kram på er!

Dagens :-): Elin.....stora, duktiga tjejen.

Dagens :-(: håret mitt är tjockt...

Sommaren gick fort eller den lider i alla fall snabbt mot sitt slut. Men jag vägrar tro att den är helt över.

Elin gillar radiobilarna och hon har åkt dem många gånger i sommar för så har vi fördrivit regninga dagar. Tivoli, Liseberg och Gröna Lund.

Ove har spexat med melonskal i munnen, blomkruka på huvudet och mattpiska som gitarr och samtidigt sjunit Carina, carina. Det kan inte annat än bli tokigt och hutlöst skojigt.

Kära mor har fyllt 60 år och vi firade henne hela dagen lång.

Då är man tillbaka. Vi har varit i Ängelholm, Göteborg och varit bosatta på diverse ställen i Linköping allt för att våra bekanta ska få semestra klart i vårt hus. Nä, det lät väl lite väl...

Vi har haft det bra dock kunde ju väderguden handlat något bättre då sommarvärmen uppenbarades sig nu och inte då. Fy på dig....

Nåväl, mamma har fyllt 60 och jag hoppas hon haft en härlig semester med oss inkrypta i den lilla stugan. Men vi har sett oss om, helt klart. Mycket trevligt!!!

Barnen mår bra.

Alva sitter själv och säger pappapappa och pappa är ÖVERLYCKLIG.....

Elin är mycket lugnare och det är skönt. Visst utspelen kommer men inte så ofta och inte så starka som förit. Hoppas det håller i sig. Hon är världens gladaste i vatten. Inte ett dugg rädd förutom när det är lite högre vågor.

Lite bruddligt blev detta inlägg.

Jag återkommer en annan dag.

Kram på er.