Efter månader av mörker, blöta och inga solstrålar har äntligen Kung Bore fattat att han Linköping också är ett ställe att vistas i.

Det är inte många mm som kommit men ändå. Det är vitt ute!!!!

Häromdagen bakade vi pepparkakor. Goda sådana, gjorda på Skogaholms pepparkaksdeg. Mycket bra!

Elin poserar snyggt framför degen...   

Idag är det Lucia, eller rättare sagt så är det Lucia hos Sivan och Gunneli. Elin ska vara Lucia med ljuskrona på huvudet och rött band runt sitt lilla, vita lucianattlinne. Hon är så bedårande! Alva ska få vara tomtenissa.

Vi blir många från oss. Mormor, morfar, farmor, farfar och så kommer gammeltorsten som Elin säger om gammelfarfar. Det blir mysigt!

Lördagen började med fotografering av oss, farmor, farfar, mormor och morfar. Det blir skojigit att sådana bilder. Hej då, sa vi till Elin som skulle ha en mysg övernattning hos mormor och morfar. Efter det var det bara att bege sig hemåt, snabbt, för att sedan lämna av Alva hos farmor och farfar och sedan åka till Tallboda för förfestligeheter. Kvällen spenderades sedan på Konsert & Kongress och Wallmans julshow. Mycket trevligt!

Lilla Alvis håller på att bli stor. Nu vill hon gärna stå upp och kämpar så för att ta några steg. Men de darrande benen vill inte riktigt men snart så går det nog.

I söndags vaknade jag, stel som en pinne, efter att ha sovit som en stock. Genomförkyld, rinnande ögon och ont i kroppen. Ingen feber ännu men bra det mår jag inte.

Vardagen fortsätter ändå. Nu sover Alva, jag ska dammsuga lite.

Snart är det jul! Jag längtar.... 

Alla känner sig krassliga. Alva började förr förra veckan med 40 graders feber. Mathias tog efter och sen började Elin i fredags. Hon är fortfarande dålig om än lite bättre. Eller vad vet jag! Dagarna har varit bra över lag och sen kommer febern smygande. Igår kväll somnaden hon, sittandes i soffan, innan halv sju med 39, 6 grader i kroppen. Lilla skrutten! Och jag är väl minst krasslig av alla. Lite frossa och halsont, inget mer.....

Helgen har med andra ord spenderats inne med en efterföljande effekt av rastlöshet. Men jag fick en ny idé igår vilket betyder ett nytt pysselrum till barnen. Det kommer att bli kanon!!!!

Alva har varit på 10 månaders kontroll. Nu är hon 70 cm lång och väger 9150 kg. Hon hasar sig fram på rumpan med hjälp av händerna. Exakt precis som Elin gjorde. Likheter finns det fler av. Elin var nästan 10 månader när hon började ta sig fram och nästan på dagen började Alva göra likadant. Ingen har velat ligga på mage och rulla runt, började sitta rätt tidigt och kör apgången istället för krypandet. Systrar, helt klart!!!!

I lördags åkte jag ner på stan för att känna julstämning i Trädgårdsföreningens julmarknad. Men så mycket strunt det fanns. Hittade några fina julhjärtan att hänga i granen. Inget mer...

Nu ska jag underhålla min stora skrutt. Kanske ska vi slipa trappen tillsammans??

Kram på er

Pizza i hotellsängen. Alva äter inte pizza, bara så ni vet...

Helgen som var spenderades i Örebro tillsammans med mor och far. Samtidigt som mannen fanns i Stockholm på en rätt så överförfriskad med trevlig gubbhelg...:)

Jag, pappa och Elin intog Gustavsviks upplevelsebad. Något helt annat än Linköpings avdankade simhall. Här fanns det otäcka vattenrutschkanor, en fors som man for som en vante i (enligt pappa) och en väg ut i det fria där man fick bada i varmt vatten samtidigt som regnet smattrade mot ytan. Det och barnrutschkanorna var Elins favoriter. Rätt så trötta av allt badande och en tåskadad Elin skulle vi snabbt men utan problem hitta en restaurang som serverar ätbar barnmat, enligt Elins smak. Gick rätt lätt och så gott var det. Även kvällen middag var fin, pizza i hotellsängen.... MUMS!!!

Elin som tant...

På söndagen åts en fantastisk frukost och sen styrde vi kosan mot Hallsberg. Någon måste ha velat straffa någon i denna stad för det var håla i ordets största bemärkelse..... Lunch fick vi inta på tågstationens sunkiga hak. Uhhhh, det bara ilar jäms med ryggraden.....

Varför var vi då i Hallsberg?

Jo, vi var på Children´s, ett upptäckarhus. Där kunde barnen leka i massor med olika rum. Bland annat affär, brandstation, café med stickade bakverk, vattenlek, bondgård och sjukhus. Det var något som var bra med denna bortglömda håla....

Myshelg heter detta...

Kram

I natt tog frosten alla mina fina cyklamen så det var bara att besöka stans blomsteraffärer för lite nya inköp men det blev rätt billigt. Köpte fint granris och la dit några mossbollar från baksidan, fina, vinröda blad och några röda bär från Robbans häck och allt blev klart på ett kick.

Vädret är ju allt annat än härligt. Rått, kallt och ingen snö. Inte för att jag har väntat mig snö så här års men trevligt vore det ju.... Men nu ser det i alla fall varmare ut hemma.

Ta hand om er i höstrusket....

Pytteliten Alvis

Besöket hos BVC-tant virrpanna gick bra. Inga som helst problem med huvudet denna gång. Vilket var väldigt skönt att höra naturligtvis! Oron blir ju mindre av goda besked men sättet hon hanterat detta på är ju fortfarande fel om än bra att vara vaksam men det går ju att vara smidigare. Tacksamma är vi i alla fall som har en kärnfrisk Alva.

Vikten står nu på 8975 g.

Alva och jag intog S:t Hans kyrka på förmiddagen för att lyssna på en babykonsert vilket var ett lysande beslut. Det var så bra och musikälskande Alva stromtrivdes. Vi sjöng om Petronella, lilla stjärnan och Gud, eftersom vi var i kyrkan. De är verkligen hängivna sina arbeten dessa människor. De ger allt av sig själva, kommer ihåg oss föräldralediga och pratar gladeligen om skrikiga nätter, bajs upp på ryggen och trotsiga treårsupptåg trots att det själva inte har barn eller har utflugna barn. Sen får man fika för en alldeles för billig penning.... nästan så man skäms!

Dagen innehöll även ett sagostundsbesök där vi träffade efterlängtade kusinerna! När det var dags för hemgång så tvärvägrade Elin men efter några lånade böcker blev läget bättre. Vägen hem kantades av mycket prat om den fina månen som hela tiden bytte sida då bilen svängde. Helt plötsligt hade den gått vilse i Hackeforsskogen men som tur var så hittade den hem till oss sen. Elin ville bo i ett hus på månen och sen hoppa därifrån....

Hon är så klok vår trotsiga, lilla skrutt.

De många, underfundiga kommentarerna är helt otroliga....

Ja, hej igen!

Länge sen men strul med tekniken, fullt upp hela dagarna och så är det ju det här med hösten. Många säger att hösten är så låååång, ingenting händer. Själv har jag alltid tyckt att hösten bjuder på mycket härligt. Man får uppleva en fantastisk natur med kalla nätter och soliga dagar. Naturen visar alla sina färger och förbereder sig inför vinter, precis som vi gör. Vi packar in, bunkrar ljus och deppar lite grann. För visst gör vi det! Vi går in när vi som mest behöver de allra sista solstrålarna innan den där gula saken försvinner totalt.

Och det är väl just det jag gör nu, höstdeppar pyttelite, fast jag egentligen tycker om hösten! Jag bara väntar på att få inta vinterkomaläget och tända brasa och ljus hela dagarna. Vila upp mig inför nästa säsong.

Men men, nu ska jag faktiskt ut och höstrensa lite. Altanen ska fixas, jord ska läggas ut på framsidan och så ska det sista ogräset bort. Just för att trädgården ska inta vinterkomaläget.....

Sedan sist har jag hunnit med min allra fösta utekväll på sisådär 1,5 år sedan. Ladies Night var utflyktsmålet och en visit på Harrys. Det blev mycket vin och så snurrade hela världen. "Dagen efter" spenderades i sängen och vid fyrasnåret var jag ok igen. Jag måste träna upp vintarmen igen, hihihihi....

Då var det dags, ut och rensa.

Alva snorar och sover, Elin tittar på tv. Nu passar jag på!

Kram 

Länge har jag följt Vimmelmammans blogg, Lotta Gray som är vimmeljournalist på Se & Hör, skriver om sitt liv med man, son, jobb och den ovälkomne gästen tjocktarmscancer. Lotta skriver så datorn nästan vibrerar, om allt. Den mest obeskrivliga känslan kan hon delge utan problem. 

Idag ska Lotta få besked om cancern har spridit sig eller inte. Det och hela hennes sätt att skriva ger mig perspektiv på livet...

Jag uppdaterar hennes sida, men inget skrivs. Jag uppdaterar igen, inget nytt.

Håller alla tummar jag har idag för positiva besked för dig!

För alla andra som också väntar...för det finns många.

Ta hand om er!

Dålig bild men lite av blåtiran syns.

Igår eftermiddag hördes ett ordenligt duns från Elin rum och ett efterföljande, oroväckande högt skrik. Elin hade ramlat från sin säng och ner på en stol. Slog i ansiktet i stolen och tur i oturen missade ögat med någon centimeter. Idag har hon en begynnande blåtira och är rätt svullen.

Och som barn alltid gör, efter tröst och kram, så gjorde och nästan om samma grej bara halvtimmen efter.... De små, de små....

 
Trött Alva.

Dagen började med trevligt babycafé med Alva. Innan dess hann jag med ett reainköp av uteblommor och nya amplar. Najs....

Pysselmannen Franzén kände inga gränser idag utan gav sig på pillet med att göra en sur Bollibompa-robot och se så bra den blev. August har Elin döpt den till.....

God natt