Uvaligen, vilket dygn!

Det började igår morse vid 6 då jag skulle kliva på ett tåg mot Göteborg via Norrköping och Katrineholm. Det visade sig att tåget inte gick till K-holm pga urspårningen i helgen. Så det resultrade i en timmes försening både dit och hem. Trött och sliten efter en lååång dag får jag, på bussen hem, mellan K-holm och Norrköping ett sms av Mathias att Elin kräks. Stackars liten! Jag ville att bussen skulle flyga över Östersötland och ville hem på en gång och så sitter man på en buss i snigelfart på pyttevägen.

Vår lilla Skrutt har säkert kräkt över 20 gånger i natt och gråtit efter vatten. Man vågar ju inte ge för mycket för då kommer ju allt bara upp igen. Nu verkar det som om hon i alla fall får behålla allt. De skulle visst äta lite nyponsoppa nu.

Inte roligt att sitta här på jobbet och bara längta hem och få ta hand om Skrutten.

Nu får vi väl se hur helgen artar sig med tanke på Melodifestival och Elins sova-över-helg hos mommo och moffa. Vi hoppas ju inte att den här sjukan ska härja mer hemma hos oss. Peppar, peppar!!!

Grattis på födelsedagen, Anna min vän, som också har ett magsjukt barn hemma och visst ja, Grattis Henke, som också börjar närma sig 40, hahaha!

Nä, nu måste jag jobba.

Puss o kram